Sjukstugan

I helgen åkte jag på magsjuka igen för andra gången på 10 dagar men denna gång var det lite värre variant precis som för min flickvän. Som tur var hade Tina precis repat sig tillräckligt för att kunna flytta en våning ner och kunna ta hand om stackars Max som aldrig blir av med sin besvärliga hosta men förhoppningsvis så har öroninflammationen alla fall givit med sig i och med penicillinkuren. Typiskt nog blev min mamma också magsjuk på Lördagen då hon var hit på Fredagen med lite böcker till Max mm. men hon har också kryat på sig nu.

Sen blev ju lördagen sådär vidrig som den kan vara när man blir magsjuk och mitt i allt elände när jag tyckte som syndast om mig själv så tänkte jag väldigt mycket på min brorsdotter Olivia som har mått så där och fan så mycket värre i flera månader nu. Det går ju inte att föreställa sig vad hon går igenom men när man till slut bara spyr galla och är helt slut så inser man hur djävligt det måste kännas om man inte kan få veta att det jobbiga ska gå över som det ju är i hennes läge.

Alla fall så har jag nu piggnat på mig även om jag inte direkt ätit nåt på två dygn. Så idag har Tina efter flera veckor i hemmet kunnat återgå till jobbet och jag är hemma med Max idag för att sen kunna jobba igen imorgon. Det ska bli djävligt skönt att återgå till jobbet även om man inte direkt längtar ut så jättemycket i denna eviga snöstorm som tycks ha fastnat ovanför Sverige för all framtid. Undrar om snön smälter till midsommar?

Förhoppningsvis kan Max börja på dagis på Onsdag också så att han äntligen får leka med kompisar igen och göra lite roliga saker. Det blir ju svårt att underhålla honom när man är inomhus i 12 dagar och samtliga är sjuka så mycket Dora på tv:n blir det ju förstås. Nu vilar Max lite i soffan men sen ska jag försöka samla lite energi och leka lite med honom och helst hitta på lite nytt att göra som inte innefattar tv, rita, pussel, böcker och lego.

Nu ser jag fram mot en Mars månad utan magsjukor och att snön försvinner!

Kommentarer >>
Postat av: ullisar

nu ligger jag ju väldans efter med läsningen men kan ändå inte låta bli att såhär i efterhand tycka synd om er. för att inte tala om Olivia då, men det är liksom en helt annan grej.



massa uppiggande hälsningar, om det kanske kan hjälpa lite? såhär i efterhand.

2010-03-16 @ 00:41:38
URL: http://ullrika.se
Postat av: ullisar

det går inte att kommentera inlägget här nedanför så jag gör ett nytt i det här istället:



heter han inte Stefan den skojsige killen? fast jag tänker kanske fel nu... måste klicka på din länk för att säkert kolla... :)



tjo!

2010-03-16 @ 00:43:21
URL: http://ullrika.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (Behövs ej och publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0