Gå, gå, gå

Här hemma handlar det mesta just nu om att Max vill upp och träna på att gå hela tiden. Det är roligt i någon timme men sen blir man less på det. Man kommer inte undan heller då Max letar upp mig eller gåvagnen vart vi än är och drar i byxbenen och skriker tills jag håller hans händer och går iväg någonstans.

Gåvagnen är ju numera den stora favoriten och det är synd att vi inte har ett jättehus med öppna ytor en sån här gång. Nu måste man ju vara med och hjälpa honom att svänga och passa så han inte ramlar in i vassa bordskanter mm. Nu vaknade Max precis så vi fortsätter väl träna lite efter att han har fått mellis och ny blöja.


Vingliga turer på tå med gåvagnen och så upp mot soffan vinglandes

Ta det lungt "farsan"... Inom 1-2 månader är gåperioden över... Eller rättarde sagt.. DÅ går Maxen själv...



Och sen kommer den tiden aldrig tillbaka! Sen kommer du, om 7-10 år, göra som jag.. Sitta och läsa andra bloggar.. Och längta tillbaka till "småbarnsstadiet"...



Å sen när du vill berätta för Max.. Om hur gullig han var.. När han lärde sig gå...



Kommer han blänga på dig.. Å väsa "GUUUUUUUUD VAD DU ÄR PINNNNNNNNNSAMMMMMMMMM.. Farsan! ;-)



Pok



Mallapinsammastemammanivärldenbralla

Ja när han väl kommer gå så kommer man ju säkerligen längta tillbaka till denna tid av flera olika skäl det vet jag mycket väl :)

:-) Mallan har en poäng där... Vad bra att du har låst upp bloggen! Man vill ju inte missa Sötaste Max när han ska lära sig att gå..

Hahaha! Ja man skrattar iallafall åt lillskiten, så envis han är med att bara övnings-gå! Era stackars ryggar bara ;-(