Något jag inte gillar med julen är den här julstressen som många ser till att dra på sig. En fd kollega till mig t ex kunde ofta runt jul komma till jobbet som en sömnlös zombie då hon ju förstås måste hinna med att baka, julpynta, julstäda och överträffa alla andra släktingar i att göra mycket julmat mm. Så där verkar det vara för många som har nån slags mani om att julen måste vara på ett visst sätt och så slutar det med att de är tokslut pga alla förberedelser istället. För mig räcker det gott om man bara träffas i familjen och umgås utan en massa måsten. Nu är det ju kanske inte helt lätt ändå att få till lyckliga jular med tanke på att man ska försöka tillgodose alla möjliga familjemedlemmar och speciellt i dessa dagar då kärnfamiljen är en utdöende art.

Jag tyckte om julen som barn då det endast var jag, brorsan och våra föräldrar som firade den ihop. Dessutom älskar jag julklappar och har alltid varit lite bortskämd som barn. Numera klarar jag mig bra utan julklappar men jag vill att julen ska kännas bra och att den inte känns stel pga man behöver umgås med folk man inte trivs med.

 I vuxen ålder har jag väl inte upplevt julaftonar som någon jätterolig dag vilket beror på en mängd olika saker som pappas bortgång, egoistiska exflickvänner eller brorsans dryga ex-svärmor som gjorde julmiddagarna urtråkiga några år på 90-talet. Nu när man själv har barn blir ju julen lite roligare igen och ännu bättre i år när Max  hunnit växa på sig lite och är "med" lite mer.

Ett ytterliggare skäl till att julen inte känns så fantastisk för mig är väl att jag inte alls gillar julmaten. Jag käkar köttbullar, potatis och lite vörtlimpa sen tycker jag mest det är sånt som jag avskyr på bordet, ha ha. Julbord och julmiddagar är alltså inget som står högt på min önskelista och framförallt inte när folk gör sån stor grej av det hela tiden. Det blir alltid en djävla hallabalo för att jag inte äter julskinka, sill, sylta, lax och allt sånt äckligt. Vad jag vet så lever vi i ett välbärgat land där man har lyxen att äta sånt som man tycker om så jag förstår inte varför det blir sånt stohej om detta jämt :)



Tomtenissen lyssnar efter tomten