Det har varit några tunga dygn nu och värre lär det nog bli då läget med Tinas mamma inte alls är bra just nu. Sedan några dagar så är stackars Jette tillbaka på Gävle Sjukhus igen. Tina och hennes lillasyster Nathalie har tillbringat de senaste dagarna där och finns nu vid hennes sida dygnet runt. Själv var jag bara hemma med Maxen hela helgen och nu är jag på jobbet men tankarna finns ständigt där inne hos Tinas familj. Jag var in till sjukhuset igår kväll med lite mat och kläder till tjejerna och det var verkligen omtumlande att inse hur illa läget är.

Även om vi en längre tid har vetat att Jette så småningom skulle förlora kampen mot cancern så blev det igår väldigt definitivt och gissningsvis kan inte hennes kropp klara av att kämpa emot så länge till. Viktigast nu är att Jette inte behöver ha ont längre och jag önskar att hon snart får somna in i stillhet hur ledsamt det än känns att konstatera detta. Min flickvän Tina har varit helt fantastisk de här sista jobbiga månaderna men det är en stor prövning för henne och syskonen just nu så jag är glad över att ni stöttar varandra så bra.

Jag var väldigt ledsen igår kväll vid besöket på sjukhuset och resten av kvällen/natten då känslorna vällde över mig med en stor sorg/bitterhet över alla i vår närhet som har gått bort alldeles för tidigt de senaste 7-8 åren. Jag lider så med Jette som 51 år gammal är på väg att förlora kampen mot cancern och jag lider med min flickvän och hennes syskon. Sedan har vi vår älskade Max som ju sedan födseln dyrkat sin mormor enormt och det gör så djävla ont att han ska berövas henne så tidigt.

Vi får se vad som händer den närmsta tiden, nu väntar jobbet igen efter lunchen.


Mormor Jette och Max som jag vill se dem!!!