Det har varit väldigt lugna mellandagar för oss då vi mest varit hemma eller åkt runt på lite julmiddagar hos släktingar. Jag med min begränsade matlust av utbudet på julbordet har väl fyllt kvoten med köttbullar för hela 2009 och det var härligt idag att få äta lite vanlig hederlig Spagetti med köttfärssås!

På Annandagskvällen hade vi planerat att åka till Nisse och Susanne på lite partaj men då Max var förkyld och extra strulig på kvällar/nätter ville vi inte belasta Tinas mamma med att vara barnvakt den kvällen/natten. Hon är ju av förklarliga skäl inte alltid så pigg numera med den sjukdomen hon kämpar mot. Så även om hon älskar att vara med Max vill vi ju inte att hon ska få det för jobbigt heller. Så vi stannade hemma med Max istället för att gå på fest och med tanke på hur trötta vi båda var kändes det inte så fel heller.

Igår var Max bättre i sin förkylning och fick åka till svärmor på eftermiddagen. Vi bestämde inget om kvällen utan skulle höras men när vi ringde dit sen på kvällen för att höra om vi skulle hämta Max så sov han redan. Därför fick han sova kvar där och vi fick istället njuta av vår tredje ensamma natt ihop sedan vi blev småbarnsföräldrar. Tjohoooo!!!

Fantastiskt skönt att ha en egen kväll här hemma utan sömnstrul och just att få sova 5-6 timmar i sträck var ljuvligt. Fast även om man njuter enormt av att få lite egen vuxentid så dröjer det inte länge förrän man saknar den lilla parveln och det var med stor spänning som vi ringde på morgonen för att höra hur det hade gått med sömnen.

Tydligen hade Max somnat vid åttatiden på kvällen och sen vaknat bara en gång på kvällen men då somnat om ganska snabbt. Förutom att han som vanligt vände sig och buffade runt en del så hade Max sovit till halvåtta på morgonen. Vi kan bara skratta och ruska på huvudet åt det faktum att Max tydligen sover enormt bra på hotell eller hos sin mormor men inte här hemma. Skönt att han känner sig trygg och trivs så bra hos sin mormor alla fall!

Vi hämtade Maxen hos mormor på förmiddagen. Vilken härlig känsla när han blev så glad av att se oss och vi fick bamsekramar av honom. Resten av dagen var vi bara hemma och turades om att leka/busa med Max.

På kvällen så somnade Max mysigt i soffan lutandes mot mitt huvud vid sjutiden. Efter 45 minuter vaknade han som han så ofta gör och då försökte vi verkligen få honom att somna om igen men icke. Så det slutade som alla andra kvällar den här julledigheten med att Max fick vara uppe med oss till sent på kvällen. Mysigt på sätt och vis men frustrerande också. Jag tror det blir lite annorlunda på kvällarna nu när han snart börjar på dagis men vi får se.