I Måndags tittade vi på ett roligt inspelat avsnitt av Boston Tea Party som handlade om fåfänga. Jag vet inte hur fåfäng jag är i jämförelse med andra killar men skulle tro att jag ligger runt medel. Jag bryr mig hyfsat om hur jag ser ut (vem gör inte det?), vilka kläder jag har och går ju inte gärna ut på stan nyvaken utan att ha kollat frillan. Däremot är jag inte en kille som noppar ögonbrun, kör med brun utan sol eller använder smink mm. Jag kommer nog inte heller någonsin göra någon skönhetsoperation även om tycker det är snyggt med vita tänder. Fast det kommer jag inte heller göra någonsin då jag har en porslinstand efter innebandyskada.

Just nu blir det något år där dyra klädesinköpen får prioriteras bort då en pappalön och studielån som småbarnsföräldrar i ett ganska nyinköpt radhus inte gör att det vore så smart att köpa massa märkeskläder.

I Boston Tea Party tog Filip och Fredrik också upp det här med ansning, rakning av diverse kroppsdelar. Det är väl delvis en generationsfråga men jag vet ju vad jag föredrar alla fall.

Jag tycker att det är viktigt för ett förhållande att man inte slutar bry sig helt om sitt eget utseende som tyvärr många gör. Man behöver självklart inte styla sig inför varandra hela tiden i vardagen men inte heller lufsa ner sig helt. Jag vet inte om det har med fåfänga att göra men jag är nog en duschoman som alltid duschar minst en gång om dagen eftersom det är skönt, jag vill känna mig fräsch. Dessutom har jag ett tjockt hår som gud glömde som det räcker med att man kliar sig i så ser det ut som ett svintofågelbo vilket gör att det blir någon extra dusch för hårets skull ibland när man ska ut på nåt.

Hur fåfänga är ni andra?